19 februari 2012

mystery shopper

Fick i fredags veta av chefen att jag hade haft besök av en mystery shopper på jobbet, alltså  en person som betygssätter ens arbete utan att man vet om det. Måste medge att min första reaktion var att jag kände lite obehag över det hela och det andra som jag tänkte på var att hjälp tänk om jag hade en pissdålig dag och var självaste häxansurtant åt mystery shoppern. Chefen försökte övertyga mig om att han var nöjd med resultatet och själv tyckte jag att det var bra att jag fick höra vilka mina starka sidor är och vad som jag kunde ha gjort lite bättre men i det stora hela så får jag vara nöjd.

Denna erfarenhet fick mig att inse att fastän jag skulle vara på världens sämsta humör så är det bara att dra på värsta fejksmilet och fortsätta att betjäna kunderna glatt eftersom jag själv valt ett yrke inom kundbetjäning och låta min ilska gå ut över mina arbetskompisar istället ( det sista var ett skämt ).

Men denna erfarenhet fick mig också att inse att shit vad kul det skulle vara att vara en mystery shopper. Gå runt och shoppa på dagarna för någon annans räkning, testa betjäningen på flotta restauranger.  Fem stjärniga Blue Village hotell på varma orter kunde jag också tänka mig att frivilligt testa och se om personalen är tillräckligt trevliga med mina ungar fastän de skriker och tappar mattallriken ett x antal gånger på golvet. Så nu äntligen vet jag vad jag ska bli när jag blir stor, jo en mystery shopper,  en krävande sådan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar